Aktiva skoltransporter i ett nötskal

Aktiva skoltransporter är ingen nyhet, många kommuner har genomfört projekt för att få fler barn att gå och cykla till skolan. Det innovativa i de här skolbaserade projekten är i grunden ett främjande synsätt samt byggstenarna gamification (spelifierande), empowerment (medskapande) och integreringen av pedagogiska uppdrag. Detta har visat sig öka elevernas motivation till beteendeförändring och föräldrarnas engagemang i projektet vilket i sin tur leder till ökad hållbarhet. Integrationen av lärande under de aktiva skoltransporterna ökar motivationen för skolor att avsätta tid och resurser för att genomföra projektet.  En särskild satsning har gjorts för att öka de aktiva skoltransporterna under vintertid, då kravet på säkerhet ökar och klimatet erbjuder utmaningar i form av snö, kyla och halt underlag. Projektet startade 2016 som ett folkhälsoprojekt i Luleå kommun och sedan dess spritts till andra kommuner. Den forskning som genomförts har hittills resulterat i flera vetenskapliga publikationer. De viktigaste resultaten är:

 Ny främjande rekommendation för aktiva skolresor

Till samhällsaktörer som skolor, väghållare, trafik och samhällsplanerare:

Vi rekommenderar att skolor uppmuntrar elever till aktiva och säkra resor till och från skolan. 

Vi rekommenderar att barns behov samt deras förutsättningar för aktiva säkra skolresor beaktas i:

*Samhällsplanering och behov av tillgänglighet i gång och cykelplaner, planering av nät för gång och cykel, samt vid placering av skolor och andra viktiga målpunkter för barn och ungdomar

*Beslut om hastighetsgränser i och utanför tätort

*Beslut om utformning av infrastruktur, där barn färdas aktivt

*Beslut om kvalitetsnivåer och prioritering av drift och underhåll av all infrastruktur där barn färdas aktivt

*Beslut om att upplåta allmän platsmark och gata till attraktiv cykelparkering och rimlig bilparkering, så att de som anländer till fots eller cykel kan göra det på ett trafiksäkert sätt. 

Vi har i samband med utvecklingen av rekommendationen gjort en barnkonsekvensanalys som belyser denna fråga från många olika håll, exempelvis lagar och förordningar, trafik och hälsopolitiska mål, aktuellt kunskapsläge (inkl trafiksäkerhet, barns hälsa, fri mobilitet, risker mm) Barns synpunkter och en diskussion om barnets bästa. Ni hittar rapporten här: 

https://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1729434/FULLTEXT01.pdf

 Gamification – en framgångsfaktor i undervisningen

Att räkna antalet kilometer och mäta detta på en karta var motiverade för barnen och kunde integreras naturligt i undervisningen. Uppdragen utgick från de ämnen som barnen ska läsa i respektive årskurs och både lärarna och barnen upplevde att den praktiska kopplingen gjorde undervisningen roligare och mer lärorik. Barnen blev mer engagerade än de varit tidigare när de läst samma delar utan denna koppling.

Beteendeförändring ger attitydförändring

En del föräldrar var tveksamma och ifrågasättande innan projektet men detta har tydligt förändrats under projektets gång. Projektet var så lockande för barnen att de i många fall lyckats övertala sina föräldrar att få delta. Föräldrarnas attityder förändrades efter att barnen deltagit och nyckeln till detta var barnens entusiasm.

Redo för skolan

Barnen var piggare i skolan och att de hade ”mindre kryp i benen”. Dessutom var de gladare framförallt på morgonen och de hade oftast ”pratat av sig” på vägen till skolan vilket gjorde att de var mer redo när undervisningen startade. En annan positiv och oväntad förändring var att barn som tidigare ofta varit sena till skolan nu kom i tid. En anledning till detta var att de cyklade eller gick tillsammans och när en kompis väntade var de mer motiverande att komma iväg i tid.

Bygger nya relationer

Barnen parades ihop två och två eller tre efter geografi och uppmuntrades att cykla eller gå tillsammans. Detta gjorde att barn som tidigare inte umgåtts med varandra lärde känna varandra och barnen upplevde att de kunde leka med fler klasskamrater efter projektet än före. Några barn uttryckte att det kände sig mindre ensamma nu än tidigare och lärarna bekräftade att detta hade förbättrat den psykosociala miljön. Barnen beskrev hur de kunde hjälpa och motivera varandra genom att cykla tillsammans och den sociala samvaron gjorde färden till och från skolan rolig.

Barnen ”smittade” föräldrarna

En intressant bieffekt var att barnens ökade fysiska aktivitet även gav en ökad fysisk aktivitet för deras föräldrar. Vanligtvis talas det mestadels om att barn ärver sina föräldrars hälsobeteenden men det omvända verkar också vara möjligt.

Sammanfattningsvis finns ett behov att öka barns fysiska aktivitet inte minst då tidiga vanor har en tendens att följa med upp i vuxen ålder och samhällsvinsterna av en ökning av barns aktiva skoltransporter är betydande. Aktiva skoltransporter med hjälp av en promotiv grundsyn samt empowerment och gamification är ett sätt att nå många barn och ger dessutom bonuseffekter när det gäller det sociala samspelet mellan barnen, inlärning, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. 

En fördjupning i forskningen

Vi har skapat en innovation där vi genom medskapande och spelifiering – eller empowerment och gamification som det också heter – ökar barns och föräldrars motivation att göra en beteendeförändring i riktning mot mer aktiva skoltransporter, vilket är det enklaste sättet att öka barns fysiska aktivitet i vardagen. Själva innovationen är det undervisningsintegrerade skolprojektet som pedagoger och barngrupper och skolklasser genomför tillsammans under en begränsad tidsperiod. Forskning kring projektet har visat att innovationen ökar de aktiva skoltransporterna, vilket i sin tur förbättrar det sociala samspelet mellan barnen samt ökar barnens koncentrationsförmåga under skoldagen. Samtidigt blir föräldrarnas attityder till aktiva skoltransporter mer positiv och trafiksituationen kring skolorna blir bättre. Genom att använda integrering av pedagogiska uppdrag på vägen till skolan har också skolornas och pedagogernas motivation till att avsätta tid och resurser för projektet också ökat. Med andra ord har många barn, föräldrar och lärare insett att alla involverade har mycket att vinna på att välkomna och genomföra innovationen.

Viktiga hörnstenar:

• Empowerment/medskapande: att stärka elevers initiativförmåga och självförtroende att vilja vara med och påverka.
• Gamification/spelifiering: att utgå från dataspelstänk med uppdrag att lösa och poängsamlande för att skapa motivation.

En kort sammanfattning av våra studier

• Vår forskning finns sammanfattad i en svensk populärvetenskaplig artikel kring innovationen med information om de olika byggstenarna och arbetssätt som vi har använt oss av och format projektet med.                                  (Lindqvist, A-K., & Rutberg S. Cykelväg till skolan kan vara vägen till framgång. Skolledaren, 2019, no 3. https://www.skolledarna.se/Skolledaren/Artikelarkiv/2019/cykelvag-till-skolan-kan-vara-vagen-till-framgang/)
• Vi har även en fördjupande artikel kring de teoretiska ramverken som innovationen bygger på, vilka är social kognitiv teori, hälsopromotion, empowerment och gamification. Resultaten ger även exempel på vilka workshops och uppdrag som används inom projektet.                                  (Lindqvist, A. & Rutberg, S. (2018). One step forward: The development of a program promoting active school transportation.  JMIR Research Protocols. DOI: 10.2196/resprot.9505)
• Dessutom visar resultaten lärare och elevers uppfattning om begreppet Grit och dess relation till fysisk aktivitet och aktiva skoltransporter.              (Rutberg, S., Nyberg, L., Castelli, D., & Lindqvist, A-K (2020) Grit as Perseverance in Physical Activity Participation. Int. J. Environ. Res. Public Health 17(3),807;  Doi: https://doi.org/10.3390/ijerph17030807)

Elever och lärares erfarenheter

Elevernas och lärarnas erfarenheter av att delta i innovationen presenteras i våra studier.  

• Resultaten visar att integrationen av uppdrag på vägen till skolan samt workshops i skolan stimulerade lärande och att gamification skapade motivation till att använda aktiva skoltransporter. Resultatet visade även att eleverna var mer redo för skola när de anlände på morgonen. Dels kom fler i tid, men eleverna hade också hunnit prata av sig innan skolan började. Rutberg, S. & Lindqvist, A. (2018) Active School Transportation an Investment in School Health.  Health Behav Policy Rev. 2018;5(2):88-97. DOI: https://doi.org/10.14485/HBPR.5.2.9
• Resultaten visade förutom att antalet aktiva skoltransporter ökade så ökade också gemenskapen i klassen. Gemenskap var viktigt för motivationen, exempelvis att för kämpa i svåra förhållanden såsom kyla och snö.      (Lindqvist, A-K., Löf, M., Ek, A.,& Rutberg, S. (2019) Active school transportation in Winter Conditions – Biking together is warmer. International Journal of Environmental Research and Public Health DOI: 10.3390/ijerph16020234 )
• En långtidsuppföljning visar också att användningen av aktiva skoltransporter blev en vana som de inte reflekterade över utan såg som en naturlig del av vardagen.                                                                Savolainen, E.; Rutberg, S.; Backman, Y.; Lindqvist, A.-K (2020). Long-Term Perspectives of a School-Based Intervention to Promote Active School Transportation. Int. J. Environ. Res. Public Health 17,  https://doi.org/10.3390/ijerph17145006
• Barns motivation till aktiva transporter är viktig att kunna mäta. Vi har översatt och validerat instrument för detta.
  

  Burgueño, R., Rutberg, S., Nyberg, L. Pauelsen, M., Chillon, P., & Lindqvist A-K, & (2022) Adapting the behavioral regulation in active commuting to and from school questionnaire in Sweden: BR-ACS(SWE). Transp Res Interdiscip Persp. 16. DOI: 10.1016/j.trip.2022.100721    

• Burgueño, R.M., Lindqvist A-K., Nyberg, L., Chillon, P., & Rutberg, S.(2023) Basic Psychological Need Satisfaction in Active Commuting to and from School BPNS-ACS(SWE). Journal of Transport and Health. 30. DOI:  https://doi.org/10.1016/j.jth.2023.101618

• Föräldraperspektivet viktigt för att lyckas

Föräldraperspektivet är en viktig del för att lyckas med projektet, vilket vi har berört i tre olika studier. Resultatet visar att föräldrarnas attityder blev mer positiva efter att deras barn genomfört innovationen, alltså skolprojektet som främjar aktiva skoltransporter. För barn i lågstadiet har innovationen genomförts på barmark och för barn i mellanstadiet har den genomförts i vinterförhållande. Vi har även utfört en viktig studie kring vad som påverkar föräldrars intentioner att låta sina barn cykla och gå till skolan. Där visar resultatet att förutom trafiksituationen så är det viktigt att vara en ”bra” förälder. Det innebär att sociala normer påverkar föräldrar. Om andra låter sina barn använda aktiva skoltransporter så ökar chansen att föräldrarna låter sina egna barn använda dem.

Referenser i forskningen:

Nyström, M., Lindqvist, A-K., Henriksson, M.,& Rutberg, S. (2023) Making the right decision for our children’s future: Parents’ perceptions of active school transport in disadvantaged neighborhoods. Journal of Transport and Health.30 Doi: https://doi.org/10.1016/j.jth.2023.101617

Forsberg, H., Rutberg, S., Nyberg, L., &
Lindqvist, A-K. (2023) Children´s intervention participation is
associated with more positive beliefs towards active school transport among parents.Health promotion International 38(2) Doi: https://doi.org/10.1093/heapro/daad016

Forsberg, H., Lindqvist, A-K., Nyberg, L.,Forward, S. & Rutberg, S. (2021) Development and Initial Validation of the PILCAST Questionnaire: Understanding Parents’ Intentions to Let Their Child Cycle or Walk to School. Int. J. Environ. Res. Public Health, 18(21),11651; Doi: https://doi.org/10.3390/ijerph182111651

Forsberg, H., Rutberg, S., Mikaelsson, K., & Lindqvist, A-K. (2020). It’s about being the good parent: Exploring attitudes and beliefs towards active school transportation. International Journal of Circumpolar Health 79(1):1798113. DOI:10.1080/22423982.2020.1798113;  

Rutberg, S & Lindqvist, A (2018) Children´s motivation overcame parental hesitation –  Active school transportation in Sweden. Health Promotion International. DOI: 10.1093/heapro/day083;  

Lindqvist A-K, Löf, M. & Rutberg S (2019). Active school transportation in Winter Conditions – Biking together is warmer. International Journal of Environmental Research and Public Health DOI: 10.3390/ijerph16020234  ; 

Rutberg, S. & Lindqvist, A. (2018) Active School Transportation an Investment in School Health.  Health Behav Policy Rev. 2018;5(2):88-97. DOI: https://doi.org/10.14485/HBPR.5.2.9 ;   

Lindqvist A, Kostenius C, Gard, G & Rutberg S. (2015). Parent participation plays an important part in promoting physical activity. International journal of qualitative studies on health and wellbeing DOI: 10.3402/qhw.v10.27397)

Gamification och samarbete skapar motivation

Gamification – eller spelifiering – är en av byggstenarna i innovationen och vi har två studier som fördjupar kunskapen i detta område. Resultaten visar att samarbetet inom projektets spelifierade inslag – som elevernas dagliga uppdrag och gruppens gemensamma insatser kring exempelvis antalet gjorda resor – kan vara en viktigare faktor för att nå framgång i en beteendeförändring än själva tävlingsmomentet. För barn är det emellertid även viktigt med överraskningsmoment i ett spel och att spelifiering bygger upp en förväntan och spänning. 

För att påverka föräldrars oro har vi skapat ett spel PEP for parents där föräldrar vid ett föräldramöte kan placera kort i ordning efter hur sannolikt det är att något inträffar och få perspektiv på hur farlig aktiv transport till skolan verkligen är. 

Referenser i forskningen:

Lindqvist, A-K., Lugnet, J., Niska, A., & Rutberg, S. (2023) One should really be more worried about too little physical activity than injuries while walking or cycling to school. Parents’ perception of risk concerning active school transportation. Journal of Transport and Health. 29. DOI: 10.1016/j.jth.2023.101573 

Laine, T., Doung, N., Lindvall, H., Oyelere,S., Rutberg, S., & Lindqvist, A-K. (2022). A Reusable Multiplayer game for promoting active school
transport: development study. JMIR Serious Games. DOI: 10.2196/31638

Oyelere, S., Berghem Malmström, S., Brännström, R., Rutberg, S., & Lindqvist, A-K. (2022) Initial design and Testing of Multiplayer Cooperative Game to
Support Physical Activity in Schools. Education Sciences. 12(2) DOI: 10.3390/educsci12020100

Laine, T.H., Normark, J., Lindqvist, A-K. Lindvall, H.,& Rutberg, S. (2020). A
Distributed Multiplayer Game to Promote Active Transport at Workplaces:
User-Centred Design, Implementation and Lessons Learned. IEEE Transactions on Games.  Early access. DOI: 10.1109/TG.2020.3021728, 

 Lindqvist A-K, Castelli D, Hallberg J, Rutberg S. (2018)  The Praise and Price of Pokémon GO: A Qualitative Study of Children’s and Parents’ Experiences. JMIR Serious Games. Jan 3; 6(1) DOI:  10.2196/games.8979