Om forskningen

Bakgrund till Aktiva skoltransporter

Barn idag rör sig för lite, vilket dessvärre är en nedåtgående trend. Genom att locka barn att använda aktiva skoltransporter – som att helt enkelt cykla eller gå till skolan – ökar sannolikheten att barnen når de 60 minuter daglig fysisk aktivitet som rekommenderas. Fysisk aktivitet bidrar till många bra effekter, såsom fysisk och psykisk hälsa samt att förmåga till inlärning ökar. Dessutom ger en omställning till aktiva transporter miljöfördelar, samt att färre bilar nära skolor innebär ökad trafiksäkerhet. För oss har det varit viktigt att föräldrar känner att det är tryggt, att barnen tycker att det är roligt och att pedagogerna och kommunerna känner att det är enkelt. Därför har tryggt, roligt och enkelt fått bli projektets kärnvärden. TRE, helt enkelt.

Aktiva skoltransporter i ett nötskal

Aktiva skoltransporter är ingen nyhet, många kommuner har genomfört projekt för att få fler barn att gå och cykla till skolan. Det innovativa i de här skolbaserade projekten är i grunden ett främjande synsätt samt byggstenarna gamification (spelifierande), empowerment (medskapande) och integreringen av pedagogiska uppdrag. Detta har visat sig öka elevernas motivation till beteendeförändring och föräldrarnas engagemang i projektet vilket i sin tur leder till ökad hållbarhet. Integrationen av lärande under de aktiva skoltransporterna ökar motivationen för skolor att avsätta tid och resurser för att genomföra projektet.  En särskild satsning har gjorts för att öka de aktiva skoltransporterna under vintertid, då kravet på säkerhet ökar och klimatet erbjuder utmaningar i form av snö, kyla och halt underlag. Projektet startade 2016 som ett folkhälsoprojekt i Luleå kommun och sedan dess spritts till andra kommuner. Den forskning som genomförts har hittills resulterat i flera vetenskapliga publikationer. De viktigaste resultaten är:

Gamification – en framgångsfaktor i undervisningen

Att räkna antalet kilometer och mäta detta på en karta var motiverade för barnen och kunde integreras naturligt i undervisningen. Uppdragen utgick från de ämnen som barnen ska läsa i respektive årskurs och både lärarna och barnen upplevde att den praktiska kopplingen gjorde undervisningen roligare och mer lärorik. Barnen blev mer engagerade än de varit tidigare när de läst samma delar utan denna koppling.

Beteendeförändring ger attitydförändring

En del föräldrar var tveksamma och ifrågasättande innan projektet men detta har tydligt förändrats under projektets gång. Projektet var så lockande för barnen att de i många fall lyckats övertala sina föräldrar att få delta. Föräldrarnas attityder förändrades efter att barnen deltagit och nyckeln till detta var barnens entusiasm.

Redo för skolan

Barnen var piggare i skolan och att de hade ”mindre kryp i benen”. Dessutom var de gladare framförallt på morgonen och de hade oftast ”pratat av sig” på vägen till skolan vilket gjorde att de var mer redo när undervisningen startade. En annan positiv och oväntad förändring var att barn som tidigare ofta varit sena till skolan nu kom i tid. En anledning till detta var att de cyklade eller gick tillsammans och när en kompis väntade var de mer motiverande att komma iväg i tid.

Bygger nya relationer

Barnen parades ihop två och två eller tre efter geografi och uppmuntrades att cykla eller gå tillsammans. Detta gjorde att barn som tidigare inte umgåtts med varandra lärde känna varandra och barnen upplevde att de kunde leka med fler klasskamrater efter projektet än före. Några barn uttryckte att det kände sig mindre ensamma nu än tidigare och lärarna bekräftade att detta hade förbättrat den psykosociala miljön. Barnen beskrev hur de kunde hjälpa och motivera varandra genom att cykla tillsammans och den sociala samvaron gjorde färden till och från skolan rolig.

Barnen ”smittade” föräldrarna

En intressant bieffekt var att barnens ökade fysiska aktivitet även gav en ökad fysisk aktivitet för deras föräldrar. Vanligtvis talas det mestadels om att barn ärver sina föräldrars hälsobeteenden men det omvända verkar också vara möjligt.

Sammanfattningsvis finns ett behov att öka barns fysiska aktivitet inte minst då tidiga vanor har en tendens att följa med upp i vuxen ålder och samhällsvinsterna av en ökning av barns aktiva skoltransporter är betydande. Aktiva skoltransporter med hjälp av en promotiv grundsyn samt empowerment och gamification är ett sätt att nå många barn och ger dessutom bonuseffekter när det gäller det sociala samspelet mellan barnen, inlärning, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. 

En fördjupning i forskningen

Vi har skapat en innovation där vi genom medskapande och spelifiering – eller empowerment och gamification som det också heter – ökar barns och föräldrars motivation att göra en beteendeförändring i riktning mot mer aktiva skoltransporter, vilket är det enklaste sättet att öka barns fysiska aktivitet i vardagen. Själva innovationen är det undervisningsintegrerade skolprojektet som pedagoger och barngrupper och skolklasser genomför tillsammans under en begränsad tidsperiod. Forskning kring projektet har visat att innovationen ökar de aktiva skoltransporterna, vilket i sin tur förbättrar det sociala samspelet mellan barnen samt ökar barnens koncentrationsförmåga under skoldagen. Samtidigt blir föräldrarnas attityder till aktiva skoltransporter mer positiv och trafiksituationen kring skolorna blir bättre. Genom att använda integrering av pedagogiska uppdrag på vägen till skolan har också skolornas och pedagogernas motivation till att avsätta tid och resurser för projektet också ökat. Med andra ord har många barn, föräldrar och lärare insett att alla involverade har mycket att vinna på att välkomna och genomföra innovationen.

Viktiga hörnstenar:

  • Empowerment/medskapande: att stärka elevers initiativförmåga och självförtroende att vilja vara med och påverka.
  • Gamification/spelifiering: att utgå från dataspelstänk med uppdrag att lösa och poängsamlande för att skapa motivation.

En kort sammanfattning av våra studier

  • Vår forskning finns sammanfattad i en svensk populärvetenskaplig artikel kring innovationen med information om de olika byggstenarna och arbetssätt som vi har använt oss av och format projektet med.                                  (Lindqvist, A-K., & Rutberg S. Cykelväg till skolan kan vara vägen till framgång. Skolledaren, 2019, no 3. https://www.skolledarna.se/Skolledaren/Artikelarkiv/2019/cykelvag-till-skolan-kan-vara-vagen-till-framgang/)
  • Vi har även en fördjupande artikel kring de teoretiska ramverken som innovationen bygger på, vilka är social kognitiv teori, hälsopromotion, empowerment och gamification. Resultaten ger även exempel på vilka workshops och uppdrag som används inom projektet.                                  (Lindqvist, A. & Rutberg, S. (2018). One step forward: The development of a program promoting active school transportation.  JMIR Research Protocols. DOI: 10.2196/resprot.9505)
  • Dessutom visar resultaten lärare och elevers uppfattning om begreppet Grit och dess relation till fysisk aktivitet och aktiva skoltransporter.              (Rutberg, S., Nyberg, L., Castelli, D., & Lindqvist, A-K (2020) Grit as Perseverance in Physical Activity Participation. Int. J. Environ. Res. Public Health 17(3),807;  Doi: https://doi.org/10.3390/ijerph17030807)

 

Elever och lärares erfarenheter

Elevernas och lärarnas erfarenheter av att delta i innovationen presenteras i våra studier.  

  • Resultaten visar att integrationen av uppdrag på vägen till skolan samt workshops i skolan stimulerade lärande och att gamification skapade motivation till att använda aktiva skoltransporter. Resultatet visade även att eleverna var mer redo för skola när de anlände på morgonen. Dels kom fler i tid, men eleverna hade också hunnit prata av sig innan skolan började. (Rutberg, S. & Lindqvist, A. (2018) Active School Transportation an Investment in School Health.  Health Behav Policy Rev. 2018;5(2):88-97. DOI: https://doi.org/10.14485/HBPR.5.2.9)
  • Resultaten visade förutom att antalet aktiva skoltransporter ökade så ökade också gemenskapen i klassen. Gemenskap var viktigt för motivationen, exempelvis att för kämpa i svåra förhållanden såsom kyla och snö.      (Lindqvist, A-K., Löf, M., Ek, A.,& Rutberg, S. (2019) Active school transportation in Winter Conditions – Biking together is warmer. International Journal of Environmental Research and Public Health DOI: 10.3390/ijerph16020234 )
  • En långtidsuppföljning visar också att användningen av aktiva skoltransporter blev en vana som de inte reflekterade över utan såg som en naturlig del av vardagen.                                                                (Savolainen, E.; Rutberg, S.; Backman, Y.; Lindqvist, A.-K (2020). Long-Term Perspectives of a School-Based Intervention to Promote Active School Transportation. Int. J. Environ. Res. Public Health 17, 5006)

Föräldraperspektivet viktigt för att lyckas

Föräldraperspektivet är en viktig del för att lyckas med projektet, vilket vi har berört i tre olika studier. Resultatet visar att föräldrarnas attityder blev mer positiva efter att deras barn genomfört innovationen, alltså skolprojektet som främjar aktiva skoltransporter. För barn i lågstadiet har innovationen genomförts på barmark och för barn i mellanstadiet har den genomförts i vinterförhållande. Vi har även utfört en viktig studie kring vad som påverkar föräldrars intentioner att låta sina barn cykla och gå till skolan. Där visar resultatet att förutom trafiksituationen så är det viktigt att vara en ”bra” förälder. Det innebär att sociala normer påverkar föräldrar. Om andra låter sina barn använda aktiva skoltransporter så ökar chansen att föräldrarna låter sina egna barn använda dem.

Referenser i forskningen:

(Rutberg, S & Lindqvist, A (2018) Children´s motivation overcame parental hesitation –  Active school transportation in Sweden. Health Promotion International. DOI: 10.1093/heapro/day083;  Active school transportation in Winter Conditions – Biking together is warmer. International Journal of Environmental Research and Public Health DOI: 10.3390/ijerph16020234  ; Rutberg, S. & Lindqvist, A. (2018) Active School Transportation an Investment in School Health.  Health Behav Policy Rev. 2018;5(2):88-97. DOI: https://doi.org/10.14485/HBPR.5.2.9 ;   Forsberg, H., Rutberg, S., Mikaelsson, K., & Lindqvist, A-K. (2020). It’s about being the good parent: Exploring attitudes and beliefs towards active school transportation. International Journal of Circumpolar Health 79(1):1798113. DOI:10.1080/22423982.2020.1798113;  Lindqvist A, Kostenius C, Gard, G & Rutberg S. (2015). Parent participation plays an important part in promoting physical activity. International journal of qualitative studies on health and wellbeing DOI: 10.3402/qhw.v10.27397)

Gamification och samarbete skapar motivation

Gamification – eller spelifiering – är en av byggstenarna i innovationen och vi har två studier som fördjupar kunskapen i detta område. Resultaten visar att samarbetet inom projektets spelifierade inslag – som elevernas dagliga uppdrag och gruppens gemensamma insatser kring exempelvis antalet gjorda resor – kan vara en viktigare faktor för att nå framgång i en beteendeförändring än själva tävlingsmomentet. För barn är det emellertid även viktigt med överraskningsmoment i ett spel och att spelifiering bygger upp en förväntan och spänning.

Referenser i forskningen:

(Lindqvist A, Castelli D, Hallberg J, Rutberg

S. (2018)  The Praise and Price of Pokémon GO: A Qualitative Study of Children’s and Parents’ Experiences. JMIR Serious Games. Jan 3; 6(1) DOI: 10.2196/games.8979 ; Laine, T.H., Normark, J., Lindqvist, A-K. Lindvall, H., & Rutberg, S. (2020). A Distributed Multiplayer Game to Promote Active Transport at Workplaces: User-Centred Design, Implementation and Lessons Learned. IEEE Transactions on Games.  Early access. DOI: 10.1109/TG.2020.3021728

Frågor om forskningen?

Kontakta oss